Jag har i dagarna reflekterat massor över detta med att konvertera till en annan religion, bära sjal och praktisera mer eller mindre synligt. I mina tankar har det cirkulerat vilka förändringar det verkligen bär med sig och ibland även uppoffringar och nytt förhållningssätt till livet och skapelsen. Att omvärlden chockeras av ”förändringen” och att vissa inte accepterar det och inte respekterar ens val, ens egna fria val, och att vissa väljer att förkasta det och göra vardagen mer besvärlig för en…det har också fastnat i tankarna. Tänk t ex, kan man verkligen välja att kasta bort en livstids relation till en annan pga ett tygstycke på huvudet? Tydligen, så kan vissa det. Jag förstår det inte.
Hur mycket jag än vrider och vänder på det, hur mycket jag än rannsakar vad ”uppoffringarna” kommit att innebära så finns det dock inget som får mig att för ens en sekund tveka över att jag gjort rätt val. Jag menar. Jag tror såhär. Jag känner såhär. Jag älskar det här. Varför kan inte mitt val, mitt alldeles egna och fria val, accepteras och respekteras? Man behöver inte instämma, men…bara låt mig?
Idag handlar inte mitt ”lidande” om att jag har svårt att praktisera min tro likt förr. Jag måste inte dölja vem jag är och nästan skämmas över mitt val, för så kunde jag må efter en kommentar eller pik förut. Snarare tvärtom, min nuvarande stolthet gör mig oövervinnerlig. Jag vill vara ”såhär konstig och avvikande” och jag mår bra och njuter av att jag inte bryr mig om andras åsikter om mitt val. Mitt alldeles egna fria val! För detta är min tro. Och det kan ingen ta ifrån mig.
Systrar i tron, konverterade till islam, med mera. Jag har skrivit detta förr men kör en repris. Många av er skriver till mig för att ni vill prata av er, har frågor och vill diskutera från nya perspektiv osv. Bli medlemmar på www.systerskap.com/forum/.
Där håller jag till en hel del och vi diskuterar allt mellan himmel och jord, endast tjejer och gemensamma nämnaren på något vis är islam. Jag är tyvärr dålig på att svara på era mail som trillar in via bloggen, men i forumet är det enklare att vädra tankar så kika in dit inshaAllah.
Tänkvärda hadither…vi människor tenderar ju att prata på…ofta lite för mycket om sådant vi lika gärna hade kunnat hålla tyst om. Ju oklokare…desto tjötigare?
Imam Sajjad(A) sade: ”En bra muslim är den som inte lägger sig i det som inte angår denne.” (Amaali mofid astan qods, s. 46)
Imam Ali(A) sade: ”Pratet minskas när klokheten når sin höjdpunkt.” (Nahj ol-Balagha, tal 68)
Imam Ali(A) sade: ”Människan är gömd under sin tunga”. (Nahj ol-Balagha, Hukaam s. 148)
Nu är den efterlängtade studiecirkeln tillbaka igen! Cirkeln drar igång den 26 januari.
Tjejaktivitet är en studiecirkel som är till för tjejer mellan 7-19 år. Syftet med tjejaktiviteter är att samla unga muslimska tjejer och att tillsammans dels komma närmare varandra, dels tala och reflektera om olika frågor. Detta görs genom olika intressanta och roliga aktiviteter.
Idag var en hård dag för lilla sega mig. Började dagen med att göra pannkakor som Lillan tjatade om till frukost och när de var klara vägrade hon äta de. Haha, brinnfall!!! Nåja. Därefter tog vi på oss och stack iväg till torget för att köpa julklappar till min älskade julfirande släkt. Sprang runt som en riktig tok, fram och tillbaka medan min rygg höll på att knäckas och min yrsel var på max. Imorgon är det upp tidigt och spendera heldag hos mamma. Ska bli mys! Längtar efter all hennes goda julmat haha! Kul att få ge de lite presenter med.
Sedan hittade jag en sötis pepparkaksform, en liten moské på indiska. Köptes ju direkt. Så fin haha!
Efter julklappsinköpen idag besökte jag älskade svågerfru Z som kommit hem efter en månad i Libanon. Såååå häääär glad över att hon kommit hem är jag! Att vi dessutom grannar nu är bara för bra! Att ha flyttat hit där jag bor nu känns bara bättre och bättre. Gav henne sin lilla födelsedagspresent och sedan kom maken och vi gick hem.
Slagit in paket gjorde jag sedan resten av kvällen, fikade libanonfika som Z tagit med till oss, med maken, svåger ammo Ali och så terroriserades vi fullkomligt av busiga dottern min. Trött och halvt död sitter jag nu redo att däcka för natten. O sköna söööömn, jag har saknat dig!
Maken tog med en hel resväska med presenter till mig från sin hajjresa. På bilden ser ni några. Det var så mycket och jag orkade inte lägga upp allt. Ni ser Lillan i väskan till vänster, hon höll på att terrorisera ihjäl mig i den stunden då jag ville lägga allt snyggt och knäppa en bloggisbild.
Så underbar gubbe jag har <3 Jag hade bett honom ta med en svart abaya och ett par sjalar av slaget jag inte redan hade hemma. Att han skulle fylla en resväska med slöjor, doftoljor, musk, abayas och mer kunde jag inte ana men jag blev sååå glad för det var så mycket fint han tog med. Pga att jag inte klarar av dofter eller parfymer nu när jag är gravid kommer jag att lägga undan de goda muskdofterna han tagit med till nästa år tråkigt nog.
Jag bad maken minnas att ta med en liten kanna och små söta muggar för zamzamvattnet han tagit med hem från hajjresan. Zamzamvatten kommer från en källa i Mecka som Gud lät framstå för att rädda Hajar och hennes son Ismael. Pilgrimer som gjort sin pilgrimsfärd tar med vatten hem och vid besök bjuder man gärna gästerna på bl a det.
Så det är i dessa muggar vi bjudit makens gäster på zamzamvatten. Han tog med röda eftersom de matchar vardagsrummets färger =) Det är nog enda gången dessa används, då man burit med sig zamzamvatten hem efter hajj. Men det är en vacker pryl att spara undan, som ett minne från den andliga resa man gör, kanske bara en gång i livet, men inshaAllah fler.
Lillan valde en egen liten miniblomma att ge till pappa. En bebisblomma som hon valde att kalla den. Ivrigt stod hon, och alla andra där på flygplatsen på lördag kväll och väntade vid ”Utrikes-ankommande-utgången”. När man väl såg maken komma ser man även Lillan springa under räcket som hon väntade vid och slängde sig i pappas famn. Givetvis blev jag genast lipsill, gråter ju alldeles för lätt. Men alla nätter hon haft mardrömmar och skrikit efter ”BABA” och alla andra sorgsna stunder hon längtat efter pappa… alla de ögonblicken kom i flashback. Tänk att en sådan liten tös haft det sååå jobbigt i ett antal veckor, äntligen fick hon gosa med sin pappa. Det var stort och överväldigande. Alhamdulillah. Äntligen fick jag tllbaka min andra halva! <3
Alla som tog emot maken på flygplatsen följde även med hem på fika. Där samlades alla svågrar och svägerskor samt deras familjer. Alla nära och kära. Myspys!
Tårtorna var ju gulliga haha. Alla skämtade och sprang runt tårtan med Kaba på Allt var lite huller om buller. Min lägenhet på 78 kvadrat var ju lite liten för alla de som var där, fyllt av barn och fullt av släkt var det. Mycket garv när man samlas. Tur att alla är så hjälpsamma, för det blir en del spring annars. Roligast av allt är att alla släkten vill dricka sitt té i olika stora muggar… jag som brukar vilja servera alla i samma set… ne glöm det haha!
Tanken var att Lillan skulle öppna sin present från mig på släkträffen idag men mitt misstag var ju att jag lät henne se BR påsen på väg hem från dagis (låg ju i vagnen) och väl hemma gömde jag den inte utan lät den sitta i vagnen varpå hon hann fråga tuuusen gånger ”mamiiiii vad är deeeeet?” Sedan plötsligt kom hennes hjärtas sorg och hon brast i gråt, sånt otrooooligt frustrerat gråt. Varför är du ledsen frågade jag. Hon svarade ”mamma oxå jaaaag öppna paket”. Haha såå jag kunde inte stå emot och lät henne öppna det. Jag borde egentligen gömt det i klädsammaren direkt när vi kommit hem så hade hon glömt det, istället för att fresta medan hon ser den stå i hallen i timmar.
Men en liten till present till henne väntar och den är gömd så den kommer hon kunna öppna på träffen istället
Hej!
Välkommen till min blogg där jag skriver lite om utvalda delar ur mitt liv, tankar och kärleken♥ till min religion. Bloggar gör jag då jag är galen i att spara på minnen!
Undrar du något, kika igenom bloggen eller skriv en kommmentar.
Namn: Zaynab Född: 1982 i sydamerika Ort idag: Göteborg Familj: make, dotter♥ och två lata katter Vad jag gör idag: jobbar Fritid: myser med familjen och njuter av det goda Övrigt om mig: mammig, använder aldrig mått när jag lagar mat, konvertit till islam, älskar att skriva dagbok och grejja med scratchbooks Instagram: du finner mig under namnet Zaynabsblogg Foton i bloggen: tagna i huvudsak med iPhone4s och lite grann med Nikon D3100